Häromdagen satt jag och bläddrade i Sydsvenskans lördagstidning. Nej, jag har inte blivit pappersprenumerant igen. Det är inte aktuellt, utan jag hade fått ett exemplar. Och ibland är det trevligt att sitta och titta i en riktig tidning. Dock inte så trevligt att jag kommer att prenumerera igen. Det funkar bra att läsa digitalt.
Jag är förstås numera lite extra engagerad när det är någon artikel som är intressant ur ett miljöperspektiv. En artikel i lördagstidningen handlade om hästkött, ett ämne i tiden …
Bortsett från att jag själv äter vegetariskt och generellt tycker att vi borde äta mindre kött så ser jag inget problem med att äta hästkött, förutsatt att man verkligen vet om att det är häst. Fusket är absolut inte ok. Självklart ska det också vara kött från friska djur, men det är ju tyvärr ingen självklarhet generellt sätt. Intressant är att man förhåller sig väldigt olika till hästkött i olika länder. I Sverige och framför allt England är det stor skeptisism, medan i länder som Italien och Japan anses hästkött vara en delikatess.
Man kan fundera kring varför så många hästar i Sverige exporteras för att slaktas utomlands eller ännu värre går till förbränning eller biogasanläggningar. Hästar kan ofta ha haft ett bättre liv än vad många kor och grisar har, så man kan faktiskt argumentera för att vi borde äta mera hästkött i Sverige.
Själv har jag bara ätit hästkött i form av olika charkuterier. Men det ska tydligen vara mycket gott, lite sötare än oxkött. Av förklarliga skäl är jag inte så intresserad att prova längre. Men kanske entusiastiska köttätare borde överväga att köpa hästfilé istället för oxfilé nästa gång.