Jag har som sagt beslutat mig för att vinna detta krig i år. Men när jag tittar runt i grannskapet och ser de gigantiska mängderna med maskrosor som finns på alla grönytor, så inser jag att det kommer att bli tufft. De sprider sig ju snabbt de små rackarna. I helgen ägnade jag en dryg timme åt att karva upp maskrosor. Resultatet är att nu syns det inte en enda blommande maskros i gräsmattan. Men jag vet att glädjen kommer att vara kortvarig. Några dagar senare så är det fullt med gula blommor igen. De små maskrosorna är ju svåra att se innan de slagit ut och då gäller det att hugga dem direkt.
Just nu så står det i alla fall 1-0 till mig i kampen mot maskrosorna! Och då har jag ännu inte börjat äta dem …
Det dåliga samvetet… Jag har i alla fall dragit upp mängder med maskrosor på framsidan av huset, men gräsmattan på baksidan (i den delen där vi faktiskt är) har jag inte orkat. Jag kör med gräsklipparen och hoppas ta så många som möjligt där istället. Kampen mot maskrosorna känns nästan mer hopplös än mot kirskålen just nu…
Har du testat att äta dem ännu?
Heh, nej inte ännu. Känns på något sätt som att det ska vara varmt och soligt när man äter maskrosor… 😉