Snål är ett ord som har haft en negativ klang i mina öron. Jag har inte blivit uppfostrad att vara snål, föredömet har varit att alltid vara generös. Familjen brukar retas med mig när jag ska bjuda på mat eftersom jag alltid tar i och gör för mycket, bekymrad för ”att det inte ska räcka”. Att unna både andra och sig själv god mat och vackra saker är nog något många av oss tar som en självklar del av vår moderna livsstil. Att avstå och att spara är inte idealen. Men i våra steg mot en mera miljövänlig livsstil uppkommer onekligen behovet av att vara mera ”snål”, fast snål på ett positivt sätt.
Att vara en mera restriktiv och kritisk konsument, att åka buss istället för bil, att sänka inomhustemperaturen etc. kan uppfattas som snålhet, för det är definitivt åtgärder som sparar pengar. Men framför allt sparar det på miljön. Så att vara snål kan egentligen vara den bästa formen av generositet mot miljön och mot kommande generationer. Om snålhet inte innebär att vara gniden och missunsam som Joakim von Anka utan att vara sunt sparsam och driven av omsorg, då vill jag också vara snål. Jag får försöka öva upp min snåla sida!
