Två helger utan bak och minimal omsorg har fått min rågsurdegsgrund att surna till på riktigt, bokstavligt talat. Den har uppenbarligen fått för lite att äta och då kommer den helt ur form och börjar lukta surt. Jag lyckades rädda den genom att hälla ut nästan allt och sedan mata den ordentligt med några dagars mellanrum. Nu är den fin och bubblig igen. Dinkelsurdegsgrunden som inte heller hade pysslats om ordentligt kändes som ett hopplöst fall, så jag har satt en ny med rågsurdegsgrunden som bas. Eftersom brödet dessutom sinat i frysen så är det definitivt dags att baka denna helgen. Jag har längtat, det ska bli riktigt kul! Surdegsgrunderna har nog också längtat till helgen. De mår defintivt bäst när de används regelbundet.
Planen nu är att baka det ”superenkla surdegsbrödet”, kanske en omgång dinkelbröd också om vädret blir så dåligt som prognosen säger. Regn och blåst är ju utmärkt bakväder!